tålamod – den obefintliga dygden

Fick en flash back tillbaka till min härliga tonårstid. Den var som gjord för en SD-kampanj; ariska människor i en grönskande trädgård framför ett rött hus. Min syster retades aldrig, jag och min mamma kunde PRATA om saker och min pappa tog med mig på dykkurser, fotoutställningar och endurotävlingar. Livet var en fest! Utom när det kom till det stora ångestmomentet: läxor.

Principen att ta med skolan hem, veta att mer läsande väntade och att aldrig vara riktigt ledig fick mig att bryta ihop. Allt som oftast. Oavsett om pappa försökte förklara det där med derivata, eller om mamma förhörde verb så blev det totalblockering och slutade mest i tårar och slarvigt genomförda alster.

Nu, tio år senare ligger jag än en gång på ett trägolv och tragglar tysk grammatik och småkräks lite emellanåt. Tänk att jag blivit gammal med inte läxvänlig.

Annonser

Etiketter: , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: